Den 7 juli 2026 öppnar Riksidrottsmuseum på Djurgården i Stockholm sin nya utställning om Solskensolympiaden – de olympiska spelen i Stockholm sommaren 1912. Bakom det soliga namnet gömmer sig också en av grafikhistoriens verkliga milstolpar, för det var till just dessa spel som världens första officiella olympiska affisch skapades. Den affischen är en påminnelse om att en poster kan vara långt mer än dekoration: den kan vara ett stycke historia. I den här artikeln tittar vi på vad utställningen erbjuder, berättelsen bakom Olle Hjortzbergs banbrytande affisch och hur den tidiga affischkonstens formspråk lever vidare på svenska väggar idag.
Det är ingen slump att ett idrottsmuseum blir en angelägenhet också för den konstintresserade. Sommaren 1912 var Stockholm i centrum för världens blickar, och allt som skapades kring spelen – från affischer och märken till fotografier – bär en estetik som fortfarande känns förvånansvärt aktuell. Den som besöker utställningen upptäcker snabbt att gränsen mellan idrottshistoria och konsthistoria är långt tunnare än man kanske tror, och att en enkel affisch kan rymma en hel tidsålder.
Solskensolympiaden öppnar 7 juli 2026 – vad utställningen är
Riksidrottsmuseets nya satsning är en interaktiv utställning byggd för familjer, skolklasser och besökare från hela världen. Den öppnar den 7 juli 2026 och blir en del av museets permanenta utställning under de kommande tio åren – alltså en av de största och mest långsiktiga satsningar museet gjort på länge. Tanken är att transportera besökaren tillbaka till den festyra som rådde i Stockholm sommaren 1912, en händelse som fick stor betydelse för svensk idrott, för huvudstaden och för hela den olympiska rörelsen.
Det interaktiva greppet gör historien fysisk. Besökaren kan pröva flera av spelens grenar: att dyka från tio meter som simhopparen Greta Johansson, att skjuta pistol tillsammans med tvillingbröderna Carlberg och att ta tid på hundrameterfinalen. Det är historieförmedling som vänder sig lika mycket till kroppen som till huvudet, och det gör utställningen till ett tacksamt sommarutflyktsmål för den som ändå rör sig kring Djurgårdens museer. Att spelen kallats just Solskensolympiaden säger något om hur de kommits ihåg – som ett ljust, nästan idylliskt ögonblick innan första världskriget kastade sin skugga över Europa.
Stockholmsspelen 1912 var på flera sätt ett tekniksprång som satte mönstret för moderna spel. Här togs mer förfinad tidtagning och målfoto i bruk för att skilja åt tävlande i de tätaste loppen, och arrangörstänkandet kring allt från resultatlistor till skyltning blev en förlaga för kommande arrangörer. Att museet nu låter besökaren själv ta tid på hundrameterfinalen är alltså inte bara en lek – det knyter an till att just dessa spel förändrade hur idrott mättes och dokumenterades. För en poster- och konstintresserad är det den visuella arvedelen som sticker ut mest, men det är värt att minnas att helheten kring 1912 var genomtänkt på ett sätt som få tidigare evenemang varit.
Snabbfakta: Utställningen Solskensolympiaden öppnar 7 juli 2026 på Riksidrottsmuseum på Djurgården och blir permanent i tio år. Besökaren kan bland annat dyka som Greta Johansson, skjuta pistol med bröderna Carlberg och ta tid på hundrameterfinalen från Stockholmsspelen 1912.
Hjortzbergs affisch – världens första officiella olympiska affisch
Den verkliga grafiska sensationen kring 1912 års spel var affischen. Den svenske konstnären Olle Hjortzberg (1872–1959) vann uppdraget genom en konstnärlig tävling, och resultatet blev den allra första officiella affisch som en olympisk arrangör presenterat. Före Stockholm hade spelen helt enkelt inte haft någon enhetlig, officiell bild att samlas kring – här grundlades en tradition som varje värdstad sedan följt, ända in i vår tid.
Motivet är starkt präglat av jugendstilen, eller art nouveau, med sina svepande linjer och rytmiska rörelse. Hjortzberg skildrade nationernas marsch: en central idrottsman i klassisk grekisk pose höjer den svenska flaggan medan idrottare bakom honom bär sina egna länders fanor mot spelens gemensamma mål. Kompositionen är både patriotisk och universell på samma gång – Sverige i mitten, världen runtomkring. Hjortzberg var i grunden kyrko- och dekorationsmålare med bakgrund i kristen konst, men han insåg tidigt affischens kraft som medium och behärskade dess dramatik.
"Före Stockholm 1912 hade de olympiska spelen ingen officiell affisch – Hjortzberg skapade inte bara en bild, utan en tradition som varje värdstad sedan följt."
Affischen väckte också uppståndelse. De avbildade idrottarnas nakenhet, tänkt som en hyllning till antikens spel, uppfattades som provocerande trots att band lagts till för att skyla figurerna. Följden blev att affischen inte distribuerades i alla länder – i vissa ansågs den helt enkelt för vågad. Trots det trycktes den i sexton språkversioner och tre format och spreds över världen. Att en bild kunde vara både officiell statssymbol och skandalös på samma gång säger något om vilken laddning affischmediet hade i början av 1900-talet.
Från 1912 års gata till din vägg – varför den tidiga affischkonsten håller
Det som gör Hjortzbergs affisch och dess samtida så användbara som väggkonst idag är just deras ursprung. De var gjorda för att fungera på avstånd, på en pelare eller husvägg mitt i stadslivet, och därför byggda på tydliga former, stark komposition och en färgskala som tål att ses i helfigur. En bild som är gjord för att fånga en förbipasserande gör sig nästan alltid bra i större format hemma – den har den inbyggda styrka som en poster behöver för att bära ett rum.
Den tidiga affischkonsten från sekelskiftet är dessutom en hel genre att ösa ur. Vi har berättat den bredare historien i vår artikel om affischens historia från Belle Époque till din vägg, och Stockholmsspelens grafik är på sätt och vis en svensk fortsättning på den franska affischtradition som Jules Chéret och Toulouse-Lautrec grundlagt några decennier tidigare. Samma jugendlinjer, samma känsla för att en enda bild ska säga allt. För den som vill fördjupa sig i uttrycket är vår guide till retro och vintage posters en bra fortsättning.
Tips: Vill du fånga känslan av 1912 utan ett bokstavligt idrottsmotiv? Leta efter posters med jugendlinjer, dämpad guldockra och en tydlig central komposition. Den grafiska stilen bär epokens känsla även när motivet är blommor, arkitektur eller en gammal reseaffisch.
Så väljer du posters i affischkonstens anda – motiv, format och rum
Vill du ta hem något av Solskensolympiadens och den tidiga affischkonstens uttryck finns flera vägar. Den mest bokstavliga är den grafiska, tidstypiska affischen: retroinspirerade reseaffischer, gamla evenemangsposters och märkesgrafik med tydliga fält och stark linjeföring. Den typen av motiv hittar du bland våra retro och vintage posters och bland de grafiska posters där form och färgfält är huvudsaken. Är det snarare Stockholm och platsen 1912 som lockar fungerar en poster ur kategorin kända platser fint, gärna en stadsvy eller ett arkitekturmotiv från huvudstaden.
När det gäller format gäller samma logik som för de ursprungliga affischerna: ge dem plats. Ett grafiskt, tydligt motiv i 50×70 eller 70×100 får den pondus det förtjänar och tål att ses på håll, precis som det en gång var tänkt. I en hall eller ett trapphus, där betraktaren rör sig förbi snabbt, gör den affischmässiga tydligheten extra stor nytta. Ett arbetsrum eller en läshörna tål däremot mer detalj, och där kan en mindre poster med en historisk affisch bli ett samtalsämne på nära håll.
Ett vanligt misstag är att behandla den historiska affischen som en pryl bland andra och hänga den för lågt eller för undanskymt. Den tidiga affischkonsten var gjord för att dominera ett synfält, och den mår bäst av att få göra det även hemma. Häng den i ögonhöjd på en vägg där den får vara ensam huvudperson, hellre än inklämd mellan hyllor och möbler. Då framträder både kompositionens rytm och den historiska tyngden. Ett annat fint grepp är att låta en enda tidstypisk affisch möta ett i övrigt modernt och avskalat rum – kontrasten mellan det gamla motivet och den rena inredningen får båda att framträda tydligare, och gör att postern känns som ett medvetet val snarare än en tillfällighet.
Ramen kan antingen förstärka det historiska eller lyfta motivet in i nutid. En smal, mörk träram ger ett klassiskt, nästan museiartat intryck som passar den tidstypiska grafiken, medan en enkel svart eller ekfärgad ram gör att den gamla affischen samspelar med ett modernt hem. Vill du bygga vidare på temat kan du också väva in svensk konst från samma epok; vårt urval av svenska konstverk rymmer flera konstnärer som var verksamma kring sekelskiftet och 1912.
Vanliga frågor om Solskensolympiaden och 1912 års affisch
Solskensolympiaden är en sommarhändelse värd att uppleva på plats, men den är också en fin påminnelse om att affischen som konstform har djupa rötter och en styrka som håller i mer än hundra år. Hjortzbergs bild från 1912 var den första i en lång rad, och samma grafiska självförtroende går att ta hem idag. Vill du börja där formspråket föddes är våra grafiska posters en naturlig ingång – välj ett motiv med tydlig linje och stark komposition, ge det ordentligt format, och låt lite av 1912 års solsken flytta in på din egen vägg.